Elevgruppers storlek i relation till utbildningens resultat

I förra veckan (v19) presenterades en undersökning som tydligt visade sambandet mellan små elevgrupper och bättre undervisningsresultat. Som exempel nämndes klasser i en skola i Älvsjö där klasstorleken minskats från 30 till 20 elever och där undervisningsresultatet samtidigt påtagligt förbättrats.

I Enebyberg ser vi att till hösten (ht –02) kommer år 1 innehålla upp till 25 elever. I år 4 hyser varje elevgrupp minst 27 elever.

I anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor:

Anser ordföranden i barn- och utbildningsnämnden att det finns ett samband mellan elevgruppers storlek och undervisningens resultat och kvalitet?

Tror ordföranden i barn- och utbildningsnämnden att elevgrupper om 25 elever i år 1 och minst 27 elever i år 4 ligger i linje med vad som kan anses vara lagom stora klasser och därmed ha förutsättningar för en god undervisningssituation och goda undervisningsresultat?

Varje elev ska idag ha en individuell utvecklingsplan; somliga elever kräver extra stöd och uppmärksamhet, somliga kräver extra stimulans och utmaningar. Anser ordföranden i barn- och utbildningsnämnden att det finns tillräckliga förutsättningar för det i elevgrupper med upp till 27 elever (eller ännu fler om inflyttning sker)?

Om en resultatenhet, till exempel pga höga lokalkostnader, tvingas till att etablera stora klasser, vad anser då ordföranden i barn- och utbildningsnämnden vara viktigast: att hålla resultatenhetens budget, eller värna om de små klasserna med god kvalitet i undervisningen?

Om svaren på frågorna två eller tre ovan är Nej – hur ser handlings- eller åtgärdsplanen ut?

Kerstin Engman (c)